Svalan har farit och starens flockar

samlas till långfärd söder ut.

Frötung står solrosen kvar och bockar,

sänkande stängeln till stum salut.

Men liksom lack blänker rönnens druva

klar emot himmelens blacka blå

till dess septembers kväll tar sin luva,

luvan av dis och dimma på.

(Gabriel Jönsson)

Annonser