Vidvinklar

Lämna en kommentar

I dig själv ligger hela världen,

och om du kan se och lära dig,

då finns dörren där och nyckeln är i din hand.

Ingen människa på jorden

kan ge dig vare sig nyckeln eller dörren

som ska öppnas, utom du själv.

(J Krishnamurti)

—-

Det finns omkring 60 miljader planeter som liknar jorden bara i vår egen galax. Det finns ett hundratal som liknar jorden bara i vår egna absoluta närhet – 30 ljusår från vår egen sol. (Ref den internationella forskargruppen HARPS)

—-

Endast filosofiskt kan universum förstås, hävdar en del. Men sanningen är väl att universum ännu är till större delen obegripligt, men vetenskapen gör ständigt, visserligen små men dock framsteg, i sin strävan efter att bygga ut kunskapen om universum. Vetenskapen är inte kunskap, den är ett verktyg och en process för att få kunskap. Bara för att vetenskapen ännu inte har svaren på allt, får vi inte genom tankeslapphet hänge oss åt filosofiska och metafysiska förklaringar.

Vetenskapen bör ha företräde framför en tro som trotsar vetenskaplig kunskap. Tro kan aldrig jämställas med kunskap baserad på objektiva bevis.

—-

Den tyske författaren Ingo Schulze skriver om hur vansinnet serveras som självklarheter:

Jag har inte skrivit en enda artikel de senaste åren för jag vet inte längre vad jag ska skriva. Allt är så uppenbart: avskaffandet av demokratin, den tilltagande sociala och ekonomiska uppdelningen i rika och fattiga, socialstatens förfall, privatiseringen och därmed förvandlingen av alla livets områden till marknad (utbildningen, sjukvården, kollektivtrafiken), blindheten för högerextremismen, medierna där man pratar oavbrutet för att slippa tala om de verkliga problemen, den öppna och dolda censuren (ibland som ett rakt nej, ibland under förevändningarna ”tittarsiffror” och ”format”) och, och, och… De intellektuella tiger. Från universiteten hörs ingenting, här och där flammar något upp, sen sänker sig mörkret igen. Jag kan bara upprepa truismen: vinsterna privatiseras, förlusterna socialiseras. Och jag önskar att jag kunde nämna exempel på motsatsen. Strax före jul var jag med på ett arrangemang i Berlin med rubriken: Angreppet mot demokratin. Jag tackade ja till att vara med för jag ville göra något åt min känsla av isolering. När man dag efter dag får vansinnet serverat som självklarheter är det bara en tidsfråga innan man uppfattar sig själv som sjuk och abnorm.

Pengarna som den ene får, fattas för den andre. Pengarna som därigenom hopas hos de förmögna har inte, om man får tro statistiken, gått till investeringar utan till lukrativa affärer på finansmarknaden. I motsvarande grad avskaffas välfärdsprogram överallt i Europa för att bli räddningspaket åt banker som spekulerat bort sig.

Demokrati skulle innebära att politiken genom skatter, lagar och kontroll grep in i de bestående ekonomiska strukturerna och tvingade aktörerna på marknaderna, framför allt på finansmarknaderna, in på en väg som är förenlig med det allmänna intresset. Det handlar om de enkla frågorna:Vem har nytta av det? Vem tjänar på det? Är det bra för det gemensamma?” Till sist skulle frågan lyda: Vilket samhälle vill vi ha? Det är vad jag menar med demokrati.

—-

Tro inte att det ni läst är en recension. Så pretentiös är jag inte längre. Det är alltjämt de sjunkande skepp som kallas dagstidningar som ägnar sig åt sådant. Med sina staber försöker de varje dag skriva oss den godtagbar sanningen på näsan. (Thomas Nydahl)

—-

Näringslära

När fantasin ätit sig mätt på fantasier

växer hungern efter verkligt.

Nu smakar stenhårt bröd igen.

Nu duger nästan stenar.

(Werner Aspenström)

Annonser

Skärvor

Lämna en kommentar

Ryggsäcken

Det finns ett ämne som vi saknar kunskap om

och därför inte borde väga något,

inte uppta någon plats.

Ändå fyller det hela ryggsäcken!

Grässtråna och löven, så vana att dö,

följer puckelryggarna med blicken.

Snödrivan lyfter förvånat på huvudet.

Sjön klättrar upp på vägkrönet

för att ta sig en titt på de nedtyngda varelserna

som löper fram och tillbaka på stranden,

som om de försökte hinna fatt,

dels undkomma någonting.

(Werner Aspenström)

—-

Att läsning av skönlitteratur är ”nyttigt” bekräftas nu även av neurovetenskapen. Forskningen visar nu att läsning av skönlitterära verk stimulerar hjärnan och även hur vi agerar i det dagliga livet. Man anser att berättelserna aktiverar många delar av hjärnan.  Ord som ”lavendel”, ”chinnamon” och ”tvål” framkallar inte bara ett svar från språkbearbetningsområderna i våra hjärnor, utan aktiverar även områden som hanterar dofterna. Det sätt som hjärnan hanterar vissa metaforer på, uppväcker det sensoriska cortex. Samma är det med ord som beskriver rörelse, som stimulerar regioner i hjärnan som skiljer sig från språkbearbetningsområdena. Läsning kan ses som en levande simulering av verkligheten ”körs på medvetandet hos läsaren precis som datorsimuleringar körs på datorn”. Dessutom ges läsaren möjligheten att fullständigt gå in i andra människors tankar och känslor.

Forskningen visar också att personer som ofta läser skönlitteratur verkar bättre kunna förstå andra människor, kan känna empati för dem samt se världen ur deras perspektiv. Precis som datorsimuleringar kan hjälpa oss att komma tillrätta med komplexa problem, som att framföra ett flygplan eller att åstadkomma en väderprognos, kan berättelser och dramer hjälpa oss att förstå komplexiteten i det sociala livet. Att läsa stor litteratur har länge varit känt att förstora och förbättra oss som mänskliga varelser. Det senaste är nu att hjärnforskningen visar att detta påstående är sannare än vad vi trott.

—-

Hjärnan är ett mikrokosmos av minutiöst strukturerat kaos.

Vi är en produkt av vårt genetiska arv och vår under livet inhämtade erfarenhet.

Högt IQ är ingen garanti för sunt förnuft Det händer allt för ofta att intelligenta människor förfäktar åsikter som strider mot det sunda förnuftet.

—-

Ingenting ärligare, ingenting sakligare – än flykten. Hur vill du göra dig till flykt duglig, om icke genom ett nej till allt det som är ”sten i vingen”! (Vilhelm Ekelund)

—-

Vi tycks svänga fram och tillbaka mellan att tro att livet har en ”mening” och att det är ”meningslöst”. Vid vissa tillfällen är ens tro mycket övertygande, vid andra inte. Det tjänar ingenting till att försöka förena dessa två övertygelser Begrepp är begrepp, ingenting annat än ord…livet är livet, det närvarande ögonblicket… problemen börjar då vi blandar samman de två. Tanken på ”döden” är skrämmande, men döden som ”händelse” är neutral, den upplevs inte som ett begrepp och är därför befriad från sin emotionella aura. Det är emellertid helt berättigat att man är rädd för smärta. För mig verkar det endast intelligent och mänskligt att vilja bli besparad smärta – vare sig den är ”onödig” eller ”nödvändig”(och begreppet ”nödvändig” smärta är tveksamt), utan några teologiska antaganden om belöningar för lidande och martyrskap, för smärta av alla slag äger rum i ett vakuum och är ett slöseri. (Joyse Carol Oates, Dagbok 1973-1982)

 

Speglingar

Lämna en kommentar

Vår

Vägarna klär av sig inåt landet.

Solen kittlar snön i veka livet.

En roddbåt märker plötsligt att den flyter,

ser i glädjen djupt i flaskan havet.

Skogen andas andfått som den sprungit.

Bakom busken byter harfrun päls.

Villan rodnar djupt i solnedgången.

Stjärnorna ser varma ut i kväll.

Även graven – om man går på kyrkogården –

kryper gången fram och sträcker på sig,

korsen smälter, bara ljus blir kvar.

Även döden har ett sätt att övervintra.

(Stig Dagerman)

—-

En italiensk människorättsorganisation vill förbjuda Dantes ”Den gudomliga komedin” i skolorna. Anledningen är att den anses vara rasistisk och homofobisk.

Redan Gombrowicz ansåg att ”Den gudomliga komedin” inte var vatten värd. En tortyrkatalog! Dante dyrkar helvetet. Förfärad och darrande av rädsla och fasa framför han den högsta hyllning till den högsta terror och kallar högsta grymhet för högsta vishet, kärlek.

—-

Yrsa Stenius har läst Zlatan Ibrahimovics ”Jag är Zlatan Ibrahimovics” och redovisar sina intryck i G-P.  Stjärnstatus är makt. Och om Zlatan Ibrahimovics hisnande karriär inte har lärt honom mycket om demokratisk civilisation så har den lärt honom att han ska få vad han vill ha. Att Zlatan framstår som outhärdligt självgod och skrytsam i den nu aktuella boken är inte svårt att ha överseende med. Det han har gjort med sitt liv är en bragd. Inte heller saknar jag förståelse för det aldrig sinande behovet att storvulet tala om vem han har blivit. Han har varit ett kränkt barn en gång. Det är hans värderingar och livshållning som är djupt problematiska, inte minst för svensk fotboll. Det är illa nog att han håller sig med dessa attityder även om det går att förstå det med. Det värsta är att Erik Hamrén i sin underdåniga önskan att vara Zlatan till lags har gjort honom till landslagskapten och sålunda försett honom med en auktoritet han inte ska ha.

Zlatan Ibrahimovic är värd att hyllas för sin fotbollskonst. Men han ska inte kanoniseras som person, klassresenär och förebild för unga generationer som i individualismens tidevarv kan få för sig att nyckeln till framgång är despoti och egenmäktighet. Despoter splittrar och härskar. Despoter tycker om likasinnade som bjuder visst motstånd. De föraktar dem som underordnar sig. Despoter lyfter dem de tycker om och sänker dem de ogillar och skrämmer. Sådan gruppdynamik fungerar knappast i ett svenskt fotbollslandslag. Varken där eller i vår medmänskliga gemenskap överlag.

Slutsats: Zlatan som förebild i fotboll – absolut. Som människa – tveksamt.

—-

Lars Åberg skriver i G-P: En av Zebraprojektets slutsatser verkar alltså bli att public service hittills har anställt folk på andra grunder än kompetens. Känslan av att fel människor lyssnar och tittar – vi måste hitta en ny publik – kan hämta stöd i uppfattningen att det är fel personer som gör programmen. Detta är givetvis ett förödande underbetyg, men samtidigt en slappt tecknad tankefigur. Hur ser den kompetens ut som saknas? Hur får man den? Hur ska den gängse synen på mångfald som ett kvoteringsärende kunna förenas med betoningen av kompetens, något som brukas ses som dess motsats? Mångfaldsförvirringen och den industri den genererat riskerar att ge både zebror och public service ett dåligt namn, men här finns absolut mängder av goda repotageuppslag för intresserade journalister.

Anm: Zebraprojektet har genomförts av SVT, SR, UR och JMK. Tanken har varit att öka medvetenheten om vikten av mångfald och likabehandling, att spegla hur Sverige ser ut i dag.

—-

Vad vi behöver är en på allvar engagerad konst som än en gång kan lära oss att vi är smarta. Och det är något som tv och film – även om de är bra på vissa saker – inte kan göra. (D F Wallace)

—-

9.11.08

Hona av blå kärrhök här sen några dagar

Gungar fram tätt över det

gula fjolårsgräset på åkrarna.

Hon borde väl inte vara här såhär tidigt på året

men ingen vinter här i år alls.

Snödroppar vintergäck har blommat sen

ett par veckor tillbaka

Nån enstaka gång har det varit minus

Regn dimma svår blåst två stormar

men idag vackert lugnt

En ”svag högtycksrygg” som

meteorologerna säjer.

Nu sveper hon iväg

den vita övergumpen lyser

En fluga mot fönstret.

Igår hade jag fruktansvärd ångest och

längtan ”hem till Stockholm”

Idag är det lugnare. En ”svag högtrycksrygg”

helt enkelt.

Olivträdet som jag ställde upp på trappan

mot söder har överlevt.

Jag med. Jag har slutat dricka

(Ulf Lundell)

Blottlagt

Lämna en kommentar

I upphöjd klarhet invänta ditt snara slut!

Vad är ett liv? Sömn, korta dagar…

När du tänker, se till

Att du inte tänker för mycket över alltför många ting!

För sjöfararen är det mörka havet en upplyst färdväg.

Välj du i livets kaotiska ensamhet

Dig själv till hamn.

(Du känner ingen annan)

(Ricardo Reis, tolkning Tobias Berggren)

—-

De republikanska presidentkandidaterna i USA inger knappast något förtroende. Deras uttalanden borde vålla huvudbry bland normalt tänkande människor.

Rick Santorum ser högre utbildning som en fara; den kan medföra förlust av tron. De som har högre utbildning har större tendens till att ifrågasätta sin religiösa tro. Enligt Santorum är den blinda tron en dygd och bristen på tro en mental defekt. Med sitt religiösa barnasinne försöker Rick Santorum förstå universum och den mänskliga naturen. Han är övertygad om att jorden skapades med en så stor och komplex skala att det är omöjligt för människan att påverka detta skeende. Med andra ord kan vi göra vad som helst utan att jorden utsätts för allvarliga konsekvenser. Givetvis är Santorum  också klimatskeptiker. ”Det har hänt att jag har haft fel, men jag tvivlar aldrig”. Santorums valspråk skulle mycket väl kunna bli ”Tillbaka till medeltiden!”

Mitt Romney är fundamentalistisk mormon och har därmed en rad märkliga uppfattningar. Mormonernas tro är ju ännu märkligare och verklighetsfrämmande än den kristna.

Både Romney och Santorum är bokstavstroende fundamentalister, så om det vill sig illa, snart kan en av dem vara USA:s nästa president. En president som vänder sig till vidskepligheter i stället för att acceptera vetenskapliga och historiska fakta.

Att en politiker eller någon annan offentlig person i dagens USA skulle uttala sig som en bekännande ateist eller agnostiker vore otänkbart. En ateist har här samma status som en våldtäktsman.

—-

Det religionerna fruktar mest är bristen på tro, inte andras tro. Av den anledningen visar de olika religionerna upp en enad front mot sekularism och ateism.

Påven har utfärdat ett brev till alla muslimer där han uppmanar till en gemensam kamp mot de stora utmaningar som materialism och sekularisering innebär för religionerna ”Enade vi vinna, söndrade vi falla”.

—-

Sann frihet är friheten från all känslomässig identifikation med en nation, en ras, en religiös tro, en ideologi – frihet från fastklängande vid ett jag med dess ständiga bekymmer om sig själv.

Ad protocollum

Lämna en kommentar

Varje människa måste hitta en punkt…

Varje människa

måste hitta en punkt där hon är hos sig själv.

Varje människa

som inte vill skäras sönder av världen

måste hitta punkten

där hon inte kan angripas,

grytet under bröstbenet

eller en bit öken

inuti det egna hjärtat.

(Kerstin Ekman)

—–

Stilla

Saltet och brödet

ljuset som skapar

sin egen stillhet

Jorden som blandar sig

med varje cell i blodet

Dagen utplånar sig själv

ditt ansikte, farväl

och avlägsna städer

i stoftfint regn

Döden är helt din egen

Och bara en stjärna härifrån.

(Pia Tafdrup)

—–

Någon lär ha sagt att det bästa med att bli gammal är att man till slut uppnår en så vördnadsvärd ålder att man kan sluta ljuga om att man har läst ”Ulysses”. Denna ogenomträngliga mastodontbok, som på nytt är i ropet genom Erik Anderssons nyöversättning med tillhörande not-bok.

—–

Om det fanns bevis skulle det inte finnas något behov av tro, inget behov av tro-skolor, inget behov av teologer, präster eller predikanter. Men det är kanske tron på det ovetbara som ger livet en extra dimension?

—–

Varför kan det vara trovärdigt när allt vi vet om det vi kallar för Gud, skrevs av människor (män) i Mellanöstern för mer än tvåtusen år sedan? Nomader som då visste bara en bråkdel om vår värld och universum, mot vad vi vet idag. Om dessa heliga skrifter var skrivna efter direkt inspiration från Gud, varför finns det då så många fel i dem? Fel som ofta har bakgrund i den tidens kunskapsnivå.

—–

När ålderdomen tar oss blir vi mållösa. Tysta betraktar vi det som finns kvar av livet. Det är inte bara en nödvändighet utan ett mål i sig att se till att det fungerar, varje dag, också de dagar haltandet är större än annars. Eros finns alltid närvarande, om inte annat kan man ringa upp ett barn eller barnbarn och tänka på varför de finns. Trösterikt och mättande, på det livsavgörande sättet. (Thomas Nydahl)

—–

Det här är ditt liv. Gör vad du älskar och gör det ofta. Om du inte gillar något, ändra på det. Om du inte gillar ditt jobb, så sluta. Om du inte tycker att du har tillräckligt med tid, sluta med att titta på tv. Om du letar efter kärlek i ditt liv, sluta leta, den kommer att vänta på dig när du börjar göra saker som du älskar. (The Holstee Manifesto)

—–

Vi bör fokusera på våra egna idéer och se till att vi äger dem, att vi verkligen står bakom våra egna ambitioner. Eftersom det är illa nog att inte få det du vill, är det ännu värre att ha en uppfattning om vad det är du vill, men i slutet av resan upptäcka att det inte i själva verket var det du ville.

—–

Inga böner lästes. Men hjärtats

lidelser kom till ro – det var lovsång

nog; och tanken avträdde

sitt välde. Jag vandrade vidare,

enkel och ringa, medan luften givmilt

smulades och bröts mot mig som bröd.

(R S Thomas)