De sanningar som ha det verkliga breda värdet,

de är som solskenet och månskenet och gräset.

De strävar inte efter poängen.

De tränger till allt och är allmänneliga överallt

med samma lugn och med varaktig verkan i frihet.

(Harry Martinson)

—-

Schopenhauer menade att köpa böcker kan vara bra om man bara också kunde köpa sig tid för att läsa dem.  För egen del behöver jag definitivt inte några fler nya böcker, bara tid för att hinna läsa dem jag redan äger.  Ibland upplever jag det som om det är mer än nog att bara läsa alla recensioner av nya böcker. Erfarenheten har lärt mig att även en positiv recension ofta inte är så mycket att luta sig mot när det gäller att anslå tid för att läsa någon nyutkommen bok.

Ekelund menade att en bok ska vara ”sprakande av eld och salt, liknande en god storm, jämn, stark, ihållig, med en djup brusande afton”. Hur många sådana böcker finns det? Ekelund själv ansåg att det i realiteten endast finns fyra, fem böcker som egentligen är värda att läsa men som i gengäld tål att läsa hur många gånger som helst och att ständigt återvända till. Även Emerson hade liknande tankar. John Ruskin skrev:”Eftersom livet är mycket kort och dess timmar av lugn är få, bör man inte slösa bort en enda av dem med att läsa värdelösa böcker.” Bokförläggaren Dorotea Bromberg skriver:”Läs aldrig en bok du blir uttråkad av!”

—-

Så här kring ett årsskifte är det ju vanligt med både bakåt-och framåtblickar. Beträffande framtidsprognoser skriver Hanna Arendt:”Framtidsprognoser är aldrig något annat än projektioner av aktuella, automatiska processer och procedurer, dvs av val som sannolikt kommer att ske om människor inte handlar och om ingenting oväntat inträffar: varje handling och varje oväntad händelse måste – på gott och ont – ofrånkomligen trasa sönder hela det mönster som prognosen rör sig inom och som den bygger på.”

—-

Eric Weiner skriver i sin bok ”Man söker Gud” att han var född in i en familj av ”gastronomiska judar” vars känsla av gudomlig närvaro började och slutade i köket. ”Om vi kunde äta maten då var det judiskt och hade i förlängningen något med Gud att göra. Så vitt jag förstod bodde inte Gud i himlen eller i något stort tomrum, utan i kylskåpet någonstans mellan färskosten och salladsdressingen. Vi trodde på en ätlig gudom och det var hela omfattningen av vårt andliga liv.” Eric Weiner beskriver sig själv som en ”Woddy Allen kanaliserad Karen Armstrong” under provsmakning av det religiösa smörgåsbordet

När Weiner efter sin resa genom olika religioner och sekter slutligen återvänder till sin vilande judiska identitet känner han sig som den egensinnige maken, som stinkande av söt parfym och billig sprit, fåraktigt knackar på dörren till hemmet efter en lång och oförklarlig bortavaro.

—-

Det finns en tendens hos oss människor att gynna den information som bekräftar våra förutfattade meningar eller hypoteser, oavsett om informationen är sann eller ej. T ex en stark religiös tro visar sig i regel bestå även efter det att bevisen för den visat sig vara falska. Förklaringar till detta kan hänvisas till rent önsketänkande kombinerad med begränsad mänsklig förmåga att bearbeta information.

En färsk undersökning visar att människor är dubbelt så benägna att söka information som bekräftar deras tro än att söka bevis som motsäger den (WSJ). ”Vi är alla mentalt lata” säger psykologen Scott Lilienfeld vid Emory University Atlanta. ”Det är helt enkelt lättare att fokusera vår uppmärksamhet på data som stöder vår hypotes, snarare än att söka bevis som kan motbevisa den”. För ”troende” kan det lätt upplevas som en katastrof när man börjar inse att tron inte är så stark som man trott.

Men så behöver det ju inte vara. Leo Tolstoy uttryckte sig så här:”När vi har förkastat våra vanliga vägar, tror vi att allt är förlorat, men det är här som det nya och goda kan börja.”

Advertisements