Afton

Inne mellan svala stjälkar gömmer sig en snigel

som en tung klunk tjära.

Det ännu ljusa himlavalvet genomjagas av en fladdermus.

Hon driver junimyggen att röra sig som en orolig rök under alar.

(Harry Martinson)

Att läsa Franz Kafkas dagböcker är inte precis någon upplyftande verksamhet. Kafka var förvisso inte någon muntergök. Här några klipp:

24 mars 1912: I rummet intill samtalar mor med makarna Lebenhart. De pratar om ohyra och vårtor. (Herr Lebenhart har sex vårtor på varje finger.) Man inser lätt att sådana samtal egentligen inte leder någonstans. Man utbyter information som båda parter kommer att glömma och som man tankspritt lämnar utan någon som helst ansvarskänsla. Men just därför att sådana samtal är otänkbara såvida man inte är själsfrånvarande, avslöjar de tomrum som man – om man ville fortsätta – endast kan fylla med reflexioner eller ännu hellre med drömmar.

9 maj 1912: Bedrövlig kväll med familjen. Min syster gråter därför att hon är gravid igen, min svåger behöver pengar till fabriken, min far är orolig för min systers skull, för affären och för sitt hjärta; min olyckliga andra syster, min mor som är olycklig för allas skull, och så jag med mitt skrivande.

Allt oftare återvänder jag till den nyligen bortgångne Bo Carpelan. Hans kortdikter, eller kanske snarare aforismer, väcker tankar och ett drag av vemod, denna enligt Göran Greider underskattade känsla.

Det gåtfulla

alldeles nära

innanför dörren.

*

Hösten kom tidigt

stannade livet ut.

*

Huden minns

tidens fåror

och skönhet.

*

Knappt har vi lärt känna oss själva

tar vi avsked.

*

Så vackert ord: allena

Den skiftande ensamheten.

*

Ingen har gått här

och ändå dessa spår.

Tankar i junikvällen: Det finns inget annat helvete än det vi själva skapar inom oss genom våra negativa tankar och attityder. Tänk alltid på att du inte kan lita på ditt eget sinne och dina tankar.

Vår och sommar, sol och måne föds, dör och kommer åter. En människa föds, dör och kommer inte åter.

Advertisements