Gott slut!

Lämna en kommentar

Nikolaj Berdjajev: Även om jag inte känner livets mening kan det vara så att redan sökandet efter en mening kan skänka en mening åt livet, och jag ska ägna mitt liv åt sådant sökande efter en mening.

Sanningen och Meningen ställde jag mot vardagen, den meningslösa verkligheten. Så länge jag har levt har jag bevarat övertygelsen om att det inte finns en högre religion än Sanningen.

Nina Bouaroui: Jag följde tidens riktning och närmade mig de tillfälligheter som den hade i beredskap för mig.

En stund av eftertanke

formar sig till en dikt.

Sådant är vårt liv,

en dikt – när vi väl tänker efter.

Vi kom från intet,

går till intet.

Däremellan är vårt liv,

en strimma ljus, en dikt.           (Ragnar Thoursie)

En bok kräver mer av mig än att jag fängslas redan i inledningen. Läsningen ska vara långsam, djup och innerlig. Boken är ett ordrike. En bra bok verkar på längre sikt än just vid själva läsningen, den fortsätter att skriva ord inom mig. Den rastlösa form av läsning, som internet bidragit till, medför att vi inte hinner tänka över vad det är vi läser. Denna form av rastlös läsning blir bara en form av tidsfördriv (detta hemska ord) och efterlämnar inget bestående.

I dagens skola tycks det vara mer eller mindre accepterat att eleverna ofta har inställningen att man bara ska göra sådant som man tycker är roligt. En antiplugg-kultur har utvecklats, parad med en allmän ovilja att jobba för sin egen framgång. Hur har denna attityd uppstått och tillåtits att etablerats?

Hur kommer det sig att nyutexaminerade lärare klagar över att de saknar viktiga kunskaper i grundläggande matematik? Är dessa lärare kanske själva offer för dagens skola? Blev Göran Perssons kommunalisering av skolan en flopp? Se där några frågor som kräver svar.

Sanningen är egentligen inte märkvärdig. Den är synlig för alla om man har förmågan att kunna se. Lögnen är märkvärdig för den är påhittad. De flesta låtsas att lögnen är sanning.

Förr kunde man leva ett helt liv i illusionen. Men det är knappast möjligt längre – verkligheten är för påträngande.

Man skriver för att glömma. Man befriar hjärnan. Det man skriver är helt enkelt kom-ihåg-lappar. Så fort du tecknat ned vad du vill komma ihåg kan du glömma det. Hjärnan är fri och kan tänka på andra saker.

GOTT NYTT ÅR!

Annonser

Vintermixtur.

Lämna en kommentar

Lika mycket som jag älskar sommaren, lika mycket hatar jag vintern. Jag avskyr att frysa, känna mig instängd när man inte kan gå ut utan att det blir ett stort företag. Man kan inte vara ute utan att det gör ont.

Om inte en global uppvärmning så åtminstone en lokal sådan. Klimatets normaltillstånd är förändring. Politikerna har missletts till att tro att det genom mänsklig påverkan går att åstadkomma ett statiskt klimat. Man önskar att våra beslutsfattare ville ägna någon stund åt att studera ämnet klimathistoria.

Willy Kyrklund funderade på sitt vis…

Främling du som färdas på havet och rundar en udde/vilkensomhelst på din väg vidare mot ditt mål – /lyssna i vinden efter mitt namn. Jag heter Elpenor./Jag som aldrig kom fram seglade hoppfull som du.

Styr efter topplanternan på din båt, den är dock ett högre ljus, inte så/mycket högre men iallafall. Du kan räkna med en osäker kurs/över mörka vatten. Detta vet du säkert.

Är samvetet kanske en kemisk process? Dock finns ju något som kallas – samvetets kemi.

Ekelund: För när vi uppnått det bekväma och behagliga, än sen då? Det är en återvändsgränd. En öppen grav.

Av en tillfällighet (?) föll min blick mot bokhyllan och fastnade vid Göran Tunströms ”Under tiden”. Läste några sidor. Vilken lisa för oroliga sinnen!

Valéry: Det är endast de ”svåra” böckerna som har något värde. (Jmf Ekelund och Emerson)

Man kan inte fylla krukan mer än till bredden. Men har ni hört vattenhämterskan sätta sig vid källan och håna sin kruka bara för att den inte rymmer ännu ett ös med vatten? Upplever nu som om min kruka är välfylld.

Ålderns höst. Men hösten kan vara vacker. I varje fall i början. Lindansardagar! Ofta funderar jag över tidens ohejdbara gång. Utan ångest, bara med en slags förundran. Och med insikten om att det som bör göras, bör göras nu och inte i en allt ovissare framtid.

Vem har sagt att det inte ska göra ont? Livet ÄR också lidande. Det är ingenting att dölja. Den som döljer det hamnar i en livslögn, som leder till självömkan och bitterhet. Ofta gör man allt för att sprida sitt lidande till omgivningen för att nå ett slags jämvikt.

Den kreativa verksamheten, den som Ekelund kallar produktiva, är kanske det bästa sättet att bekämpa de uppdykande demonerna.

Dagens isbitar.

Lämna en kommentar

Mario Vargas Llosa: Utan de goda böckerna som vi läser skulle vi vara sämre människor, mer konformistiska, mindre rastlösa och uppstudsiga, och den kritiska ande som är framstegets motor skulle inte ens existera. Diktaturer fruktar litteraturen, hotas av den, undermineras av den. Därför måste vi fortsätta att drömma, att läsa och att skriva; den effektivaste metod som vi har kommit på för att lindra vår förgänglighet, besegra tidens tand och göra det omöjliga möjligt.

Den människa som i dikten söker vad hon inte äger, hon säger utan att behöva säga, eller ens veta det, att livet, så som det är, inte är nog för att tillfredsställa den törst efter det absoluta, som är grunden för människans villkor, och att det borde var bättre. Vi behöver dikten för att på något sätt kunna leva de många liv som vi skulle vilja ha, fast vi nätt och jämt har ett enda.

Trots delar av kulturvänsterns föraktfulla kommentarer efter det att Mario Vargas Llosa utnämnts till årets litteraturpristagare, måste sägas att Mario Vargas Llosa inte bara är en stor författare utan även är stor som människa. Läs gärna hela hans nobelföreläsning som finns på Akademiens hemsida.

Vad händer i ett samhälle som upphör att intressera sig för idéernas värld, för kulturen och språken, ja , allt det som hör humanvetenskaperna till? Den värld som uppstår i tomrummet efter kulturen är ett samhälle som inte har några andra dimensioner än de rent nyttobetonade eller praktiska. Är det kanske denna typ av samhälle som allt oftare – möjligen i ett slags undermedveten desperation – benämns ”kunskapssamhället”?

Bodil Zalesky skriver bra om detta på ”Salongen”.

Marie Lundquist: Skrivandet är ett sätt att tänka, en process där orden ger styrsel åt tanken och tanken svarar med att bilda det starka och orubbliga skelett som är alfabetets hela korthus. Motsatsen till det förutbestämda skrivandet, skrivandet som ett sätt att formulera det redan färdiguttänkta, oföränderligt statiska.

Emily Dickinson: Ett ord är dött när det är sagt. Jag menar att det börjar leva den dagen.

Hitta extas i livet – bara känslan av att leva är glädje nog.

Vintermix.

Lämna en kommentar

En stjärna föll, och snart är allt förbi.

Ett bloss som tänds och lika snabbt förbrinner.

En stjärna föll, som kunde varit vi.

Den flammar upp, den faller. Och försvinner.

(Lotta Olsson Anderberg)

Om Fernando Pessoa berättas att han skrev under närmare 80 olika heteronymer. Dessa litterära alter egon hade alla olika syn på de stora frågorna; livet, döden, den moderna tristessen och konflikten mellan rationella tankar och mänskliga känslor. Detta livslånga pyssel av olika personligheter lämnar Fernando Pessoa själv som ett mysterium.

Julian Assange står inte högt i kurs bland de politiska makthavarna. De darrar inför avslöjandet av de dolda lögnerna. Det är beklämmande och pinsamt hur höga politiker uttrycker sig när de tror att deras babbel inte ska nå utanför väggarna. Här bevisas hur den politiska eliten i västliga demokratier bedrar sina väljare. Politik visar sig än en gång vara ett smutsigt hantverk, som utförs av korrupta och inkompetenta politiker. När de nu är på väg att kläs av hörs skriet; döda budbäraren! Kanske kommer Wikileak att visa sig vara politikens 11 september.

Svenska skolelever halkar allt längre ner på PISA:s rankinglista. Finland, Norge och Danmark hamnar alla klart högre upp på listan. Detta borde väl indikera att det är något fundamentalt fel i den svenska skolan. Borde inte också lärarutbildningen stramas upp? Dagens unga lärare har i regel otillräckliga kunskaper i t ex matematik, och är själva offer för den utarmade undervisning som den svenska skolan sedan länge kännetecknats av.

Mario Vargas Llosa: Läsningen förvandlade drömmen till liv och livet till dröm, och den gjorde litteraturens universum åtkomlig för den lilla människan, som var jag. Min mor berättade att det första jag skrev var fortsättningar på berättelser som jag läste, för att jag var ledsen över att de tog slut eller ville ändra på slutet. Och kanske är det detta som jag har ägnat mig åt i hela mitt liv utan att veta om det: att medan jag själv växte, mognade och åldrades, i tiden förlänga de berättelser som fyllde min barndom med hänförelse och äventyr.

En stor del av meningen med livet är kanske just det ständiga sökandet efter meningen. I varje fall upplever jag det som en intressant och givande del av livet även om de stora frågorna kommer att förbli obesvarade.

Snövitt.

Lämna en kommentar

Poesi när den är som bäst:

Var och en står ensam på jordens hjärta

genomborrad av en solstråle –

och plötsligt är det afton.         (Salvatore Quasimodo)

Många är de som erfarit att man tänker bäst när man går – vandrar. Nietzsche, Kirkegaard och Vilhelm Ekelund är några bland dem som erfarit att det förhåller sig så.

Är det rätt att försöka få ett barn till att omfatta en idé?

Psykofarmika – ett medel för att imitera normalitet.

Bruka din ännu någorlunda friska tanke till att tänka fria, aldrig färdiga tankar. Den färdiga tanken är en död tanke.

Tro kan aldrig vara annat än en möjlig sanning. Sanningen kan aldrig tros!

Det viktiga är att finna MIN sanning – inte andras.

Livet är en engångsföreteelse/ett stjärnfall/som glimmar till/en kort sekund.

En människas inre stödkonstruktioner måste bestå av moraliska principer.

Att leva är att närma sig döden med en hastighet av 60 sekunder i minuten.

Luftslotten är fina. De behöver aldrig städas eller renoveras. Det blir aldrig stopp i avloppet, aldrig elavbrott.

Mycket kan sägas eller sättas på pränt. Men till vad nytta? Man kan ju äntra Tranströmers Sorgegondol, men vad hjälper det. Sorgen är alltid ens egen – en egoistisk åkomma; ett tycka-synd-om-sig-själv-syndrom.

Att söka tryggheten utanför sig själv är fåfäng möda. Den enda tryggheten som finns, finns inom dig själv och när man funnit den löser sig allting på något märkligt sätt.

Med musik är det något underligt. Vissa tonslingor träffar en direkt in i det innersta. Bänder upp det frusna och stelnade, blir till värme och ofta djupa känslor. Vad är det som gör att man harmoniserar med vissa toner medan andra lämnar en oberörd?

Ibland – alltför sällan – inträffar det när man läser en bok att författarens tankar harmoniserar med ens egna. Det som då uppstår kan man kalla verklig läsglädje. Men tyvärr är det oändligt långt mellan varje sådan bok.

Vad finns kvar av mina tankar en gång? Endast det skrivna så länge det blir bevarat. Och om någon vill läsa det och finner det mödan värt att läsa.

Vemod är den sorg som uppkommer varje gång man återvänder till förflutenhetens landskap.

Vilhelm Ekelund: Det gäller att i var dag finna en vrå, där man kan draga sig undan med sin bästa förhoppning och ge den växtkraft av sin bästa vilja.

Varje dag är ny och originell. En människa som går ut och söker är alltid en ny fin dag i livet.