För att spinna vidare på Stephen Hawkings teorier om universums tillblivelse och fortlevande, så är det inte till syvende och sist så att vi bör vara så ödmjuka att vi  erkänner att vi inte vet hur eller varför universum uppstod. Inte ens Hawking vet det, han har bara teorier om det, och en teori är väl närmast en form av tro.

Är det rätt att döda människor för att de inte tror på en viss religion? Thomas av Aquino säger i ”Summa Theolgicae” att det är rätt att döda dem. Aquino menade också att där tro stod mot vetande, så hade tron absolut företräde. Men Luther var ju inte mycket bättre, han förordade att judar borde avrättas.

Ofta hävdas det att etiken härstammar ur religionen. Detta är inte sant, etiken föregår religionen. Etiken har biologiska rötter. Om din moral behöver en myndighet, t ex en Gud,för att vara verksam, är du inte en moralisk människa utan din moral grundas på en form av ögontjäneri.

Något som sällan eller aldrig tas upp i den pågående valrörelsen är hur den tillväxtideologi, som tycks omfattas av båda blocken, har någon förankring i verkligheten. Sanningen är ju att jordens resurser på relativt kort sikt står inför en utarmning. Först i raden står oljan, som enligt de flesta experterna redan nått sitt ”Peak Oil”. Vad striden om den sinande oljan kommer att innebära borde vara något som oroar även kortsiktiga politiker. Men tyvärr tänker bara de flesta politiker en mandatperiod framåt i tiden. Långsiktiga visioner lyser med sin frånvaro.

Förutsätter inte upplevelsen eller förnimmelsen tankens medverkan? De flesta är nog införstådda med att om hjärnan kopplas bort så upphör förnimmelsen. Detta är ett faktum som svårligen kan motbevisas. Man talar om själens odödlighet, men kan tanken och  det vi kallar själen, existera skilda från varandra?  Själen är en idé och är alltså en tankeprodukt. Upphör tanken finns inte heller själen. Tankens upphörande förintar jaget.

Dogmer och teser som vandrat genom människans hjärna är formade av tanken. Men tanken är inget bra instrument för att frambringa sanningar. All form av sekterism är i grunden fördärvligt, den skapar fördomar och inskränkthet, vilket medför en fördunkling av våra sinnen. Inom sekterismen saknas godheten – det kärleksfulla sinnet – det goda hjärtat. Verklig kärlek och sekterism går ej tillsammans.

Det puritanska strikta, instängda och dogmfyllda, kontra det öppna, fria och livsbejakande. I det puritanska levde jag alldeles för länge, men hittade dessbättre en väg ut ur det. Att få andas frihet är nödvändigt för den fria människan.

Skönhet är odelbar – dock ger den lycka, skriver Hjalmar Gullberg i ”Sommarpastoral”. En upplevelse är alltid djupt personlig – odelbar. Du kan aldrig helt dela den med någon annan, ingen annan upplever verkligheten som du.

Claudio Magris skriver att skriva också innebär att vandra längs Historiens flod, gå motströms och fiska upp havererade existenser, återfinna spillror som spolats upp på stränderna och föra dem ombord på en tillfällig Noaks ark av papper.

Två sanningar närmar sig varandra. En kommer/inifrån,/en kommer utifrån/och där de möts har/man en chans att få se sig själv.

Dagens tankekorn: Litteraturen är död. Den drunknade i bokfloden.

Musiktips: Erland von Koch: Cantilena.

Annonser