Efter att ha läst Simon Sing`s bok ”Big Bang” tycker jag att den lämnar fler frågor än svar. Mycket av teorierna kring universums uppkomst och utveckling bygger på kvantmekaniken som är fysikens mest framgångsrika teori. Samtidigt framstår denna som fullständigt bisarr. Blir man inte illa berörd av kvantteorin så har man inte förstått den. Men kvantteorien behövs om man ska kunna förklara hur något kan uppstå ur ingenting, t ex ett universum. Men kvantteorien har även den egenheten att likväl som något plötsligt kan uppstå ur intet, så kan detta något plötsligt upphöra att finnas till, dvs en vacker dag finns varken vi eller nuvarande universum mera till. Puts väck!

Begreppet orsak och verkan gäller ju normalt, men när det gäller kvantmekaniken finns inte begreppet orsak. Vad som helst kan här inträffa utan orsak. Enligt de senaste teorierna så skulle vårt universum ingå i ett multiuniversum, som kan omfatta tusende miljoner olika universum och nya galaxer föds ständigt, och allt bildat utan orsak ur en partikel mindre än ett saltkorn! Svindlar tanken?

Det är märkbart vad Singh blir ödmjuk i slutet av boken. Så här säger han:”Tyvärr måste forskarsamhället tills vidare medge att alla tänkbara svar är högst hypotetiska. Ännu är inte yttersta frågan besvarad, den varifrån universum kommer. Men ”Big Bang” är det närmaste vi hittills har kommit.”

Sanningen är att det finns ännu inte någon som kan förklara hur och varför universum uppstod. Det är en logisk kullerbytta att påstå att någonting kan skapa sig själv ur intet. Kvantmekanikens ”luckor” ter sig ännu långt ifrån övertygande och är närmast i klass med de teologiska förklaringarna. Vi får finna oss i att de klargörande svaren ännu lyser med sin frånvaro.

Så länge svaren uteblir blir min livshållning agnosticismen, dvs jag är inte rädd för osäkerheten och klänger inte fast vid varken religionernas eller ateismens dogmer. Jag vet helt enkelt inte något om det som man inte kan veta något om.

Universum är inte bara underligare än vi föreställer oss, det är underligare än vi KAN föreställa oss.

Dagens tankekorn: Vetenskapen, som är beundransvärd på de kvantitativa, vägbara och mätbara tingens gebit, är löjligt klumpig i sådant som angår själen, hjärtat och smaken. Det tar sig ut som om en grovsmed ville förfärdiga fjärilsvingar eller flugögon. (Amiel)

Dagens Ekelund: Går ej andlig strävan ut på att finna inre kraftresuser mot livets torftigheter, vad skall den så gå ut på?

Annonser